THOUSANDS OF FREE BLOGGER TEMPLATES »

fredag 18 september 2009

Nu så...

Nu börjar det äntligen gå åt rätt håll med den här förbannade förkylningen.
Har varit sängliggande i stort sett hela veckan, med feber och ont i halsen.
Tror inte att det har varit grisen. Jag har i alla fall inte gått runt på kvällarna innan läggdags och grymtat. *nöff, nöff*
Nu känns det i alla fall äntligen som att det börjar gå åt rätt håll. Första morgonen som jag inte vaknar i feberyra och undrar vart hunden och ungarna har tagit vägen.
Har lyckats äta något idag också. Bara det är ju framsteg. Har nämligen levt på te med honung den här veckan och alla jag har pratat med har skällt på mig för att jag inte har ätit. Jag vet att jag måste äta för att bli frisk, men min mage blir ungefär som i reklamen för migrännässprayen. Ingenting kommer ner. Så jag är ganska tacksam över att jag har kunnat dricka te i alla fall.
Nu tror jag att jag ska våga mig på ett par steg ute i höstsolen, för jag är extremt trött på att vara instängd här hemma.

söndag 13 september 2009

Den här sitter fast i min hjärna!!!

http://www.youtube.com/watch?v=8a13-JbxC98&feature=fvw

onsdag 9 september 2009

En underbar dag!!!

Idag har varit en helt underbar dag. Helt och hållet tvärt emot gårdagen.

Dagen började med kaffe tillsammans med älsklingen och ett par huvudvärkstabletter. Det löste problemet med huvudvärken. SKÖNT!

Solen strålade och det verkade bli en varm dag, så jag skickade iväg ett sms till mina fina kollegor och frågade om vi inte skulle ta en heldag ute i solen. Jättegärna fick jag till svar. Ännu skönare tänkte jag.

Barnen var ungefär som igår fast nu var vi ute hela dagen så det kändes inte alls lika jobbigt som igår. Det är så mycket lättare att sära på dem när det är lite större yta att röra sig på än bara våra två "små" rum inne på förskolan. Det mest häpnadsväckande med arbetsdagen var att alla faktiskt hann ta rast idag. Det var skönt att få vädra skallen lite. När jag kom tillbaka efter rasten var det dags för mellanmål och barnen var mycket gladare än på förmiddagen. Då blev det kramkalas. Tänk att det värmer så mycket med en kram. Helt underbart!

Efter jobbet stod jag och två kollegor utanför jobbet och pratade en stund. Alltid trevligt att reflektera lite om hur dagen har varit och höra hur de andra grupperna har haft det. Ännu fler mysiga kramar och glada miner. Det var en trevligt skön känsla att ta sig hem där ifrån, till skillnad mot den där trötta "skönt att jag slipper det här nu" känslan.

När jag kom hem och klev innanför dörren så blev jag överaskad till tusen av min underbara älskling. Jag fick på mig en ögonbindel och blev inledd i sovrummet där jag kände doften av tända ljus. Jag blev avklädd och lagd på sängen...

...vi avslutade med att jag fick ett löfte om mer, lite senare. Jag tog av bindeln, drog på mig morgonrocken (som älsklingen för övrigt har sytt själv) och gick ut ur sovrummet. När jag kliver in i vardagsrummet så är det första som slår emot mig doften av läder, sen slår det mig att våra nya soffor står på plats. Jag blev grymt förvånad och visste inte vart jag skulle göra av mig själv, så jag bara sken som en sol och gav min älskling en stor kram.

Älsklingen gick ut i köket och lagade en god middag som vi åt i köket. "Har du planerat det här hela dagen?" undrade jag. "Japp, jag har ju det." fick jag till svar.

Nu har jag ätit glass, suttit och svurit över att Zlatan är så grymt överskattad som fotbollsspelare och skrivit allt det här, så nu är det dags för mer mys med mitt hjärtas skatt och lite idol.


FAN VAD JAG ÄLSKAR DIG ANDERS!!!

tisdag 8 september 2009

Usch vilken dag!!!

Det har varit en otroligt tung och jobbig dag idag.

Blixtrande huvudvärk.
Ont i ryggen.
Sträckning i ljumsken.
Krävande föräldrar som antingen frågar för mycket eller inte säger ett pip.
Barn som man bara vill klubba ner för att de inte kan lyssna, göra som man säger eller sluta rivas, bitas, slåss, bråttas, knuffas eller dra varandra i håret.
Jag och min närmsta kollega tyckte tillslut att vi kunde ha ihjäl varandra så fick barnen göra detsamma bäst de ville.
Sen fick jag äntligen gå hem.
Jag kom ner i tunnelbanan och där väntade räddningen! En otroligt varm kram från mitt Solsken. Allt som hänt under dagen bara smälte och rann av mig som vatten på en gås.
Vet inte vad jag skulle göra utan dig vännen. Hur ska jag klara mig när du flyttar upp?
Det är inte för intet som du är mitt Solsken.

fredag 28 augusti 2009

Vad blir tredje saken som skiter sig?

1. Det trådlösa nätverket som jag har skapat här hemma idag passar tydligen inte ihop med inställningarna i min dator. Trots att det var på den jag gjorde allting.

2. Det har blivit nåt enormt fel med min lön. Jag har fått 16 kr i lön för en hel månad. Vad som har blivit fel har jag ingen aning om, men fel är det.

Så nu undrar jag... Vad blir tredje saken som skiter sig?

Min syster är på besök

Min syster och hennes fästman, numera, är i stan och hälsar på. Jag mötte upp dem vid centralen och de följde med hem för att fika lite och se lägenheten för första gången. Det var mycket trevligt och vi bestämde att vi ska ses igen på söndag hemma hos våra föräldrar. Det blir mysigt.

torsdag 23 juli 2009

6 månader idag

Idag firar jag och älsklingen 6 månader. =) Det känns så otroligt bra. Det känns som om det kommer vara vi för alltid. Fan vad jag älskar dig hjärtat!

söndag 19 juli 2009

1 timme och 10 minuter

Det är så lång tid det tar att gå från Kista till Solna Centrum. Jag och Älsklingen bestämde oss för att gå den biten och hämta bilen istället för att åka tunnelbana dit. Det blev en riktigt skön promenad genom Ursvik, Hallonbergen och Solna. Man var ganska tung i benen när vi kom fram till bilen, men skönt var det. Motion och frisk luft, det är grejjer det!


Nu ska jag och älsklingen springa ner sista vändan till tvättstugan för att hämta det sista. Sen ska vi krypa ner bland nytvättade lakan och somna gott.

I miss you

Ville bara säga att jag saknar min lillasyster!

tisdag 14 juli 2009

Min vän...

Jag vill bara att du ska veta hur mycket du betyder för mig! Oavsett vad som händer så kommer du att ha en plats i mitt hjärta. Jag släpper dig inte!
Bara så att du vet det. ;)

måndag 13 juli 2009

Humör smittar!!!

Är jag konstig om jag också blir sur och grinig när folk runt omkring mig är det?
Varför ska jag skratta, vara glad och bara acceptera allt när jag bara får sura tankar och idéer mot mig?
HUMÖR SMITTAR!!!

torsdag 9 juli 2009

För er som undrar...

så har jag världens bästa sambo! Medan jag har slitit som ett djur med alla möbler och lampor och gått runt och surat och muttrat för att jag har varit trött och hungrig, då har Anders lagat mat, diskat och gjort allt i sin makt för att få mig på bra humör igen.


Bara så att ni vet så kunde jag inte ha det bättre!

Älskar dig massor hjärtat!

måndag 6 juli 2009

Ojojoj

Vad mycket jag har hunnit med nu. Jag är helt slut!
Skruvat ihop: 2 bokhyllor, 2 skrivbord, 2 hutchar till skrivborden, 2 skrivbordsstolar, 1 köksbord, 4 köksstolar och 1 badrumshylla. Sen har jag satt upp: 2 lampetter i hallen och 1 takfläkt i sovrummet.
Jag har skurit mig, slagit mig, bankat i allt möjligt och fått svullna fingrar, men nu är det äntligen färdigt. Nu är det bara vardagsrummet kvar, men jag VÄGRAR sätta ihop sofforna själv. Jag tänker beställa dem färdiga. ;)

Nu har jag flyttat igen

Nu börjar vi bli färdiga i nya lägenheten, jag och Anders.
Det är riktigt roligt att ha någonting eget, att slippa vara inneboende, ha sitt eget namn på brevlådan. På riktigt! Visst har det varit roligt, trevligt och ganska mysigt att vara inneboende hos Helena, John, Moa och Neo, men det är skönt att ha någonting eget. Ni ska i alla fall ha ett enormt stort tack för att ni räddade mig från Lurk!!!
Idag har vi bara en del småsaker att fixa, sen tänkte jag däcka i sängen och må lite bättre. Ont i halsen och snurrig i skallen är ingen bra kombination när man har saker att göra.

Oj vad snurrigt det här inlägget blev. Men så är det just nu. Får väl förklara närmare en annan gång.
Vart tog sommarvärmen vägen?

tisdag 12 maj 2009

Kvar på jobbet

Segt det var då. Jag sitter på jobbet och håller på att skriva ut bilder till barnens portfolier, men jag måste ha fått tag på världens segaste dator. Jag slutade för en och en halv timme sen... Men snart är jag äntligen klar. För idag...

söndag 10 maj 2009

<3

I love you!!! All of you!

Dags för en uppdatering kanske...

Jag vet, jag vet... Jag är seg som fan när det gäller att uppdatera.
Min tanke var ju att jag skulle komma ikapp med det som har hänt i mitt liv och berätta om det, men jag har helt enkelt inte haft tid eller ork.
Det har varit ganska mycket på senaste tiden. Jobb, kompisar, kärleken, familjer hit och dit. Man skulle nog kunna säga att jag är lite lätt sönderstressad.

Jobb: Alla kollegor är fortfarande helt underbara, men det blir ganska mycket att göra när man har varit två om allt som händer i barngruppen till att få ansvar för alla 11 själv. Jag har fått in en jättegullig kollega som ska vara med mig tills min gamla kollega kommer tillbaka från sin mammaledighet, men det är fortfarande jag som får dra det tyngsta lasset. Det är jätteskönt att hon funkar tillsammans med barnen och att de gillar henne. Det gör att jag vågar lämna henne med barnen för att gå iväg och leta efter papper på kontoret t.ex. eller som en sån enkel sak som att jag kan ta rast. Men som sagt... Det är jag som har hand om alla papper och föräldrakontakter när det är något. Känns lite lätt stressande.

Kompisar: Det är inte kompisarna i sig som gör att jag blir stressad, utan att jag känner att jag inte har så mycket tid tillsammans med dem som jag skulle vilja ha. Det gör mig stressad. Jag vill liksom vara överallt samtidigt och jag vill verkligen inte att någon ska känna sig bortglömd. Det gör mig stressad.

Kärleken: Där är det detsamma som med kompisarna. Jag vill så mycket, men jag räcker liksom inte till. Vill inte att han ska känna sig bortglömd eller oönskad han heller. Jag älskar honom så mycket.

Familjer: Det är min familj, hans familj, kusiner, kusinbarn, vänner och deras familjer... Det finns inte tillräckligt med tid. Jag älskar varenda en och vill så gärn hinna med alla. Men jag hinner inte. Det är tiden som inte finns någonstans.

Jag själv: Det finns ingen tid över och när det väl finns det så är man så helt och hållet slut i både kropp och hjärna att jag inte orkar göra något åt saken. Jag önskar mig mer tid!

söndag 5 april 2009

Mer bilder från dopet


Stolt mamma Helena med Neo.


Coola storasyster Moa.

Gudmor Anna och Gudmor Linda.


Alla faddrarna tillsammans med Neo.

Pappa John och Mamma Helena med Neo.

Gudfar Anders och Gudmor Lollo.

Neos dop

Den 7:e mars i år så döptes min lilla prinskorv i Duvbo kyrka.


Visst var han fin!?!

Oj då

Hoppsan! Det här var ju inte riktigt planerat... Att det skulle bli ett så enormt långt uppehåll.
Men, don't worry. Jag ska berätta vad som har hänt. Fast jag tror att vi tar en sak i taget.