Nu så...

Nu börjar det äntligen gå åt rätt håll med den här förbannade förkylningen.

Har varit sängliggande i stort sett hela veckan, med feber och ont i halsen.

Tror inte att det har varit grisen. Jag har i alla fall inte gått runt på kvällarna innan läggdags och grymtat. *nöff, nöff*

Nu känns det i alla fall äntligen som att det börjar gå åt rätt håll. Första morgonen som jag inte vaknar i feberyra och undrar vart hunden och ungarna har tagit vägen.

Har lyckats äta något idag också. Bara det är ju framsteg. Har nämligen levt på te med honung den här veckan och alla jag har pratat med har skällt på mig för att jag inte har ätit. Jag vet att jag måste äta för att bli frisk, men min mage blir ungefär som i reklamen för migrännässprayen. Ingenting kommer ner. Så jag är ganska tacksam över att jag har kunnat dricka te i alla fall.

Nu tror jag att jag ska våga mig på ett par steg ute i höstsolen, för jag är extremt trött på att vara instängd här hemma.