Att vara döende känns just nu som att det skulle vara lättare.

Fy fan över att behöva må så här! Vill vara på jobbet med alla härliga kollegor och alla underbara barn. Inte ligga hemma och spy, ha ont överallt, inte kunna andas och bara längta efter social kontakt.
Fast det absolut värsta är att älsklingen åker upp till Ludvika för att jobba imorrn igen. =(
FY FAN!!! är allt jag säger.