Jag vet, jag vet... Jag är seg som fan när det gäller att uppdatera.
Min tanke var ju att jag skulle komma ikapp med det som har hänt i mitt liv och berätta om det, men jag har helt enkelt inte haft tid eller ork.
Det har varit ganska mycket på senaste tiden. Jobb, kompisar, kärleken, familjer hit och dit. Man skulle nog kunna säga att jag är lite lätt sönderstressad.
Jobb: Alla kollegor är fortfarande helt underbara, men det blir ganska mycket att göra när man har varit två om allt som händer i barngruppen till att få ansvar för alla 11 själv. Jag har fått in en jättegullig kollega som ska vara med mig tills min gamla kollega kommer tillbaka från sin mammaledighet, men det är fortfarande jag som får dra det tyngsta lasset. Det är jätteskönt att hon funkar tillsammans med barnen och att de gillar henne. Det gör att jag vågar lämna henne med barnen för att gå iväg och leta efter papper på kontoret t.ex. eller som en sån enkel sak som att jag kan ta rast. Men som sagt... Det är jag som har hand om alla papper och föräldrakontakter när det är något. Känns lite lätt stressande.
Kompisar: Det är inte kompisarna i sig som gör att jag blir stressad, utan att jag känner att jag inte har så mycket tid tillsammans med dem som jag skulle vilja ha. Det gör mig stressad. Jag vill liksom vara överallt samtidigt och jag vill verkligen inte att någon ska känna sig bortglömd. Det gör mig stressad.
Kärleken: Där är det detsamma som med kompisarna. Jag vill så mycket, men jag räcker liksom inte till. Vill inte att han ska känna sig bortglömd eller oönskad han heller. Jag älskar honom så mycket.
Familjer: Det är min familj, hans familj, kusiner, kusinbarn, vänner och deras familjer... Det finns inte tillräckligt med tid. Jag älskar varenda en och vill så gärn hinna med alla. Men jag hinner inte. Det är tiden som inte finns någonstans.
Jag själv: Det finns ingen tid över och när det väl finns det så är man så helt och hållet slut i både kropp och hjärna att jag inte orkar göra något åt saken. Jag önskar mig mer tid!
